Jag har bestämmt mig för att skapa mitt eget jobb. Jag ska bli tillgänglighetskonslut.

Igår var jag på Tillgänglighetskonferens med min mor på Scandic i Örnsköldsvik. Vi fick först träffa en man som hade hand om tillgänglighet för alla Scandic hotell så han berättade lite om hans arbete, väldigt inspirerande! Vi fick kolla på deras handikapprum och kommentera om vi tyckte om det var något som saknades på rummen. Jag påpekade att det borde finnas en hållare för duschmunstycket på väggen, i sitthöjd.

Sen fick vi lyssna på en kvinna som hette Mai Almén, hon är utbildad arkitekt och har jobbat med dessa frågor i många, många år. Det var av henne som jag fick idén om tillgänglighetskonsult. Så nu har jag mailat henne och väntar på lite mer material om vilka kurser/certifieringar jag måste göra för att kunna jobba med detta. Det är synd att ÖA inte ha lagt ut artikeln om Mai på internet så ni kunde läsa mer...men till er som har Örnsköldsviks allehanda, läs artikeln om tillgänglighet!

Alla måste kunna, på enkelt sätt, komma in i affärer på gågatan eller åka vattenruschbanan på Paradisbadet. Då min lillebror sitter i rullstol så tänker jag i dom banorna. När jag jobbade som assistent åt honom så var det lite bökigt och trångt på vissa ställen, man kommer inte in överallt med en rullstol och det finns ingen hiss till vattenruschbanan på badhuset. Som tur är har han snälla vänner och assistenter som kan bära honom, men varför inte bygga en hiss? Den går ju att låsa så ingen tjuvåker upp i den.

Varför vägra honom allt det roliga som gående personer kan göra på badhuset eller någon annanstans? 

Min lillebror förtjänar en chans att få uppleva samma saker som jag.

Jag kan och jag vill kämpa för att vårt samhälle ska bli tillgängligt för alla!